Fett – vad är det och vilken funktion har det i våra kroppar?
Fettsyror brukar delas upp i tre grupper; mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och fleromättade fettsyror. Alla består av kolatomer sammanbundna i kedjor i varierande längder mellan 4 till 22 kolatomer. Alla innehåller även väte och en del innehåller syre.
De mättade fettsyrorna innehåller maximal mängd väte vilket gör kedjan stel och rak. Benämningen omättade fettsyror är gemensamt för enkelomättade och fleromättade fettsyror. Enkelomättade fettsyror har två mindre väteatomer och har istället en så kallad dubbelbindning. Dubbelbindningar gör så att kedjan böjs och får en så kallad cis-form. Alla fettsyror som har mer än en dubbelbindning kallas fleromättade. Långa fettsyror kan ha upp till sex dubbelbindningar, desto fler dubbelbindningar, desto krokigare fettsyra, vilket även påverkar dess funktion i våra kroppar.
En del mättade fettsyror är raka trots att de har dubbelbindning, detta kallas att dubbelbindningen har en tranfrom och fettsyran är då en transfettsyra. Transfettsyror kan bildas när man härdar olja, när men gör omättade fettsyror mer mättade genom att på kemisk väg föra in mer väte i molekylen. I naturliga fetter är omättade fettsyror nästan alltid i cis-form, ett undantag är fett från idisslande djur, tex. mjölkfetter, där några få procent är transfetter.
Fett ses ofta som någonting negativt idag, men fett är ett energigivande ämne som är livsviktigt för oss och ingår i många livsviktiga funktioner i vår kropp. Fett fungerar som bränsle och är den makron som har högst energiinnehållet per gram, ett gram fett översätts till 9 kcal. Överskottet lagras som energireserv i fettvävnaden, som sedan kan användas när vår kropp har energibrist. Fettvävnad ger skydd, stöd och värmeisolerar våra inre organ och bibehålla vår kroppstemperatur. Fett behövs också för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler, tillverka hormoner och hormonliknande ämnen samt för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Visa fetter är till och med helt livsnödvändiga (essentiella) för oss, dessa är de så kallade fleromättade fetterna. Dessa måste vi få i oss via maten som vi äter. De essentiella fettsyrorna påverkar olika funktioner i kroppen, bland annat hjärnans funktion, blodtrycket, blodets levringsförmåga, immunförsvaret, reglering av cellernas proteintillverkning och hudens funktion.
Även om fett är viktigt för oss, kan för mycket fett ha negativa konsekvenser så som bland annat övervikt och fetma, därför är det viktigt att inte äta för mycket heller. Läs mer om hur mycket fett vi borde äta här: https://elifestyle-se.myshopify.com/blogs/nyheter/how-much-fat-do-we-need
Formerna på fettmolekylerna gör att de har olika effekter inuti våra kroppar:
Enkel omättat fett består av en böjd kedja. Böjningen gör så att fettsyran tar upp en större plats i cellmembranet och gör det mer poröst. Detta gör det enklare för ämnen att passera in och ut ur cellen. Enkelt omättat påverkar både cellmembranen och våra blodkärl positivt genom att stå emot oxidering, vilket minskar produktionen av skadliga fria radikaler.
Fleromättade fettsyror är krokigare, vilket innebär att de tar upp ännu större plats i cellmembranet. Det betyder att membranet blir ännu luftigare och ämnen passerar lättare in och ut ur cellen. Fleromättade fettsyrorna, de essentiella fettsyrorna är de fettsyror som vår kropp själv inte kan tillverka utan som vi måste få i oss via maten. De viktigaste essentiella fettsyrorna är alfa-linolensyra, även känd som omega-3 och linolsyra, även känd som omega-6.
Mättade fettsyror består av mer väte, vilket gör molekylen rakare och stelare. De mättade, raka och stela fettsyrorna sitter tätt i våra cellers membran och gör det svårare för ämnen att passera in och ut ur cellen. Vår hjärna består till stor del av fett och ungefär hälften är mättade fetter och det behövs för en del viktiga funktioner. Våra njurar behöver mätta fett för att deras celler ska kunna kommunicera med varandra. Dock kan mättat fett i större mängder än det rekommenderade dagsintaget påverka våra kroppar negativt. Bland annat för att öka kroppens kolesterolproduktion, vilket leder till att våra blodfetter stiger. Höga blodfetter ökar risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar samt övervikt. övervikt leder i sin tur till en större risk att man utvecklar diabetes typ-2 eller drabbas av vissa cancerformer.
Trans fettsyror bildas när olja härdas, detta innebär att omättade fettsyror blir mättade genom att man kemiskt tillför mer väte till molekylen. Transfetter påverkar våra kroppar negativt genom att höja hatten av LDL-kolesterolet i blodet, även kallat det onda kolesterolet, och minska hatten av det goda HDL-kolesterolet. Detta ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Enligt WHO 2009 innebär intag av små mängder av transfetter, mindre än 1 E %, inte till någon ökad risk för hjärtsjukdom.