Kolhydrater – vad det är och vilka funktioner de har i våra kroppar?
Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter, stärkelser och kostfibrer. Alla är uppbyggda av enkla monosackarider, vilket är. enkla sockerarter som är sammankopplade till långa kedjor. Kolhydrater är vår kropps viktigaste bränslekälla, största delen kommer från växtriket men finns även i mjölkprodukter i form av laktos, dvs. mjölksocker. Majoriteten av kolhydrater bryter ner inuti vår kropp till sockerarten glukos och används som energikälla. Glukos är den energiform som vår kropp både snabbast och mest effektivt kan använda sig av. Glukos kan även lagras i vår lever och i musklerna för att användas senare. Läs om hur mycket kolhydrater vi behöver här: https://elifestyle-se.myshopify.com/blogs/nyheter/how-much-carbs-do-we-need
Sockerarterna är uppbyggda av kol, väte och syre. Mono- och disackarider är båda sockerarter. De vanligaste monosackariderna är glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos. När två av dessa kopplas ihop bildas istället en disackarid. Den mest kända disackariden är sackaros, dvs. vanligt socker.
Kolhydrater med mellan tre till nio sockerarter kallas för oligosackarider och de längsta kolhydratkedjorna kallas för polysackarider och kan innehålla tusentals monosackarider (enkla sockerarter). Polysackariderna delas upp i digererbara dvs, spjälkningsbara och icke-digererbara, icke-spjälkningsbara polysackarider. De digererbara är stärkelse medans de icke- digererbara är kostfibrer. Den viktiga funktionen för stärkelse (och socker) är som energikälla, ett gram av dessa motsvarar 4 kcal. En del celler i våra kroppar är helt beroende av energi i från glukos, bland annat celler i vår hjärna, nervsystemet och de röda blodkropparna.
Till skillnad från soarter och stärkelse bidrar inte till kostfibrer med särskilt mycket energi. Tidigare ansåg man att kostfibrer inte bidrog med någon energi alls, men 2005 fick de energivärdet 2 kcal per gram. Kostfibrer delas in i vattenlösliga, gelbildande och fermenterbara vs. olösliga, icke-gelbildande och icke fermenterbara fibrer. Vattenlösliga, gelbildande och fermenterbara fibrer bidrar till att vi håller vikten under kontroll. När denna typ av fiber kommer i kontakt med vatten bildas en gel som kapslar i maten, vilket förlänger matsmältningen och ökar vår mättnadskänsla. Olösliga, icke gel bildande och icke-fermenterbara fibrer ger utfyllnad i mag-och tarmkanalen eftersom de absorberar en del vatten men inte tas upp av kroppen.